Sida:Fjärran från vimlets yra del 1 1920.djvu/319

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
317

Och Troys brister lågo djupt fördolda för kvinnliga blickar, medan hans förskönande later befunno sig på själva ytan; häruti bildade han en kontrast med den hemvarme Oak, vars brister voro tydliga för den blindaste, och vars dygder voro fördolda såsom metallen i en gruva.

Skillnaden mellan kärlek och aktning framträdde tydligt i hennes uppträdande. Bathseba hade med största frimodighet medgivit för Liddy sitt intresse för Boldwood, men om Troy talade hon endast med sitt eget hjärta.

Gabriel såg hur hon blev allt mer betagen, och det bekymrade honom ända från hans dagliga morgonvandring ut på fälten till hans återkomst därifrån, och långt in på småtimmarna av mången natt. Att han ej själv var älskad hade hittills varit hans största sorg; att Bathseba gick sina prövningar till mötes var numera en svårare sorg än den förra, vilken den till och med nästan utplånade. Detta motsvarade Hippokrates’ ofta citerade iakttagelse angående en svagare fysisk smärtas utplånande genom en starkare.

Det är en ädel, ehuru möjligtvis föga löftesrik kärlek, som icke ryggar tillbaka ens för fruktan att väcka harm i den enda älskades bröst, då det gäller att bekämpa hans eller hennes irringar. Oak beslöt att tala med sin matmor. Han ville grunda sin vädjan på vad han ansåg vara hennes föga redbara handlingssätt mot farmare Boldwood, som nu var frånvarande hemifrån.

Ett tillfälle härtill erbjöd sig en afton då hon