Hoppa till innehållet

Sida:Fjärran från vimlets yra del 2 1920.djvu/145

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

FYRTIOANDRA KAPITLET

Joseph och hans börda — Bockhuvudet

En mur avgränsade området för Casterbridges fattighus, utom längs en del av änden. Här sköt en hög gavel upp, och den täcktes liksom fasaden av en murgrönsmatta. I denna gavel fanns intet fönster, ingen skorsten, prydnad eller framträdande del av något slag. Det enda drag den företedde utom sitt hölje av gröna löv, var en liten dörr.

Dörrens läge var egendomligt. Tröskeln låg tre eller fyra fot över markens yta, och ett ögonblick kunde man undra vilken förklaring denna ovanliga höjd kunde hava, tills hjulspåren rakt därunder röjde att dörren begagnades uteslutande för föremål och personer som färdades in och ut i jämnhöjd med ett fordon utanför huset. Överhuvud tycktes denna dörr röja sig själv såsom ett slags Traitor's Gate förflyttad till ett annat område. Att inträde och utträde endast med långa tidsintervaller ägde rum längs denna väg blev klart då man iakttog att grästuvor hade tillåtits att ostört frodas i tröskelns springor.

Då klockan över Södergatans Fattighus pekade på fem minuter före tre, passerades änden av gatan av en blå resårkärra med röda ornament,