Hoppa till innehållet

Sida:Fjärran från vimlets yra del 2 1920.djvu/256

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

FEMTIOFÖRSTA KAPITLET

Bathseba talar med ryttaren bredvid henne

Det hade beslutats att vid återfärden till Weatherbury skulle Oak intaga Poorgrass’ plats i Bathsebas uppvaktning och köra henne hem, ty det framgick sent på eftermiddagen att Joseph led av sin gamla åkomma, det multiplicerande ögat, och därför knappast kunde anses tillförlitlig såsom ledsagare och kusk för ett fruntimmer. Men Oak hade blivit så strängt upptagen, och var så uppfylld av omsorger angående de delar av Boldwoods hjordar, som inte hade blivit sålda, att Bathseba, utan att underrätta vare sig Oak eller någon annan, beslöt att själv köra hem, såsom hon ofta hade gjort från Kornhallen i Casterbridge, och förlita sig på sin goda ängel för att resan skulle gå lyckligt. Men då hon i förfriskningstältet hade råkat farmare Boldwood händelsevis (åtminstone vad henne angick), fann hon att det omöjligt gick an att avslå hans anbud att rida bredvid henne såsom eskort. Det hade börjat skymma innan hon visste ordet av, men Boldwood försäkrade henne att det inte var något