Sida:Folksagor.djvu/73

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

75

GULDSLOTTET SOM HÄNGDE I LUFTEN

så högg han av alla huvudena, som sutto som på kålstjälkar.

Därpå togo körsvennerna slottet på ryggen och foro hem med det — jag vill lova att vägen var kortare hem än bort — och satte det bredvid slottet av silver, och det lyste lång väg.

När prinsessan i silverslottet gick fram till fönstret morgonen därpå fick hon se det och blev så glad, så hon sprang över till guldslottet tvärt på fläcken. Men när hon fick se sin syster ligga och sova som om hon var död, sa hon till pojken, att de inte kunde få liv i henne utan livets och dödens vatten, och det måste hämtas i två brunnar som fanns på var sin sida om ett guldslott, som hängde i luften niohundra mil bortom världens ände, och där bodde den tredje och yngsta systern. Ja, det var ingen annan råd, sa pojken, än att resa åstad för att hämta vattnet, och det dröjde inte länge förrän han var både på väg och framme vid guldslottet, som hängde i luften. När de närmade sig slottet sa åsnan:

»I slottet bor en prinsessa, som rövats av ett troll med nio huvuden. Och alla vilda djur som finns i världen ligga på vakt utanför och stänger vägen.»

»Hu då», sa pojken, »nu blir jag allt skraj ändå.»

Men åsnan sa att det inte var någon fara, om han bara inte stannade i slottet längre tid än det tog att hämta vattnet ur brunnarna. Han kunde inte komma ut och in i slottet mer än en enda timme på dagen och det var vid middagstid. Kunde han inte skynda sig så pass