Sida:Folktro, sed och sägen från Njurunda socken i Medelpad.djvu/36

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

FISKE.

51. En finne, som bodde vid Juniskär, brukade släppa slantar i vattnet vid notdragning och skotläggning. Hade också tur i fiske. (Bergsten se 8)

52. Sjölund (se 3): Åbergsson på Svartvik kastade slantar i sjön och fick bra med fisk.

53. Silverslantar (koppar dugde ej) skulle det vara för att muta “sjögubben“. (Hegner se 39)

54. Samme man: Vid notdragning är en fyrväppling, inknuten i kilen på noten, av god verkan.

55. Romberg höll alltid skötvålen en stund i handen, innan han släppte den. Därunder rörde han läpparna, sade slutligen: “Åsele“! och lät den gå. (Samma som föregående)

56. Vid laxfiske i Ljungan vid Dingersjö gick alltid en person och slog ihjäl laxarna med en träklubba. Därvid sade han: “Jag slår dig för mat men icke för hat.“ (Mor Söderberg i Juni, se 7)