Sida:Folkungaträdet Bjälboarvet.djvu/198

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till: navigering, sök
Den här sidan har korrekturlästs


13.

Hvarifrån ljuder sången i en så tidig timme? Hvilka sjunga med så djupa röster om blodsdropparna i kalken Gral på Montsalvage? Hör allvaret, hör jublet! Det är icke två eller fem röster, det är femtio eller kanske åttio. Det är hertigens riddare och hirdmän, som feja sina kläder och drabbtyg vid Nyköpingshus!

De stodo i hvita ylleskjortor med bara armar och gnedo och blankade, böjda öfver träbockarna, som voro uppradade utmed muren. De voro mycket varma, ty nyss hade de öfvat sig med att kasta spjut, hoppa, klättra och skjuta med båge. Men luften var ännu isande frisk, ty morgonsolen hade först nyss börjat glittra i istappar och skarfrusna drifvor.

Hvart dammkorn måste bort, hvar fläck. Brynjan af lombardiskt smide glänste redan som

192