På alldeles samma sätt som det stora julbordet dukades även »lissbordet», de små hade allting som de stora, fastän i miniatyr. Små ljus, små runda bullar, ett litet julkors, ett litet smör och ett litet stop med dricka. Barnen fingo dricka med sirap i, ibland kunde det dock hända, att någon ostyring till pojke smög sig till att slå brännvin i deras dricka, men en sådan upptågsmakare kunde allt vara tämligen säker om att redan på juldagen få böta för detta sitt tilltag.
 |
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 13 i filen Forna dagars jul i Bjuråker – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 5. Brännvinsskål. Nord. M. 54752. II. (utan handtag) 0.115 m. Från 1790. |
|
|
En eller flera illustrationer borde infogas här, som återfinns på sidan 13 i filen Forna dagars jul i Bjuråker – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu. Bildtext: Fig. 6. Brännvinsflaska. Nord. M. 122417. H. 0245 m. |
Men det var ej blott inomhus för husets innevånare som det ordnades med mat, man tänkte även på småfåglarna, vilka under de kalla vinterdagarna ha svårt att få sin föda, och ett eller två havreband av säden för året, sattes upp på en stör, eller, om så fanns i närheten, i en björk eller ett äppleträd. Nu för tiden ställes ofta en låda ut, som sedan får stå för jämnan. Och så kunde det väl även hända, att matmor fram på kvällen lade litet särskild mat på en tallrik, som nog ingen annan än tomten skulle ha. Ty ville man hålla sig god vän med tomten, skulle han ha utav julmaten, ett av varje. I en del gårdar hade de tomten till hjälp. Voro de goda vänner med honom, drog han till, men voro de ovänner, drog han från gården. Men något som alldeles ej fick glömmas, utan
