Sida:Fortuna.djvu/41

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer

IV.

Gud bevare din ingång och din utgång nu och i alla din lefnads dagar.»

Med dessa ord förde komministern sin fästmö öfver sin fars tröskel.

Den tjocke Jörgen Kruse blef så förvånad öfver detta högtidliga intåg, att han knäppte ihop händerna och sade amen.

Men hans hustru, hvilken var lika spenslig som han var tjock, kastade bort sin stickstrumpa och sprang emot sin nya svärdotter.

»Välkommen — välkommen i vårt hus, kära barn! Och Gud gifve, att du måtte känna dig glad och lycklig ibland oss; välkommen du också, käre Morten! Jag kan ju inte få kyssa dig ordentligt för bara skägg. Ni öfverraska oss; ångbåten skulle inte vara här före sex, sade Peder; träffade ni honom inte? Då kommer han nog snart. Men,