När man kommer ut, frågar man uppasserskan, huru ett så förskräckligt oväsen kan tillåtas där man har rum för resande, men den frågan tyckes hon icke förstå. Det är kanske något som hör till ordningen för natten.
»Är det krog här inunder?» spörjer man.
»Nej, det är bara en skänk.»
Den skänken gästas visst icke af bönder, utan af herrar från sta’n, så försäkrade uppasserskan på Ranten.
Hvilka anledningar till betraktelser för en utländing, då han skall skildra intrycket af en resa i Sverige!
Det är ej så många år sedan ett stort antal reslystna som önskade besöka Sverige afstodo därifrån, emedan de hört, att gästhusen skulle vara i så dåligt skick. Annorlunda låter det nu, sedan så många främlingar haft tillfälle att njuta af bekvämligheterna i Stockholms stora härbärgen. Men i det öfriga Sverige är det kanske ej ännu som det borde vara, oaktadt uppkomsten af så många hotell.
Huru är det t. ex. vid våra badorter, våra för öfrigt så förträffliga badorter? Hotellväsendet i dem torde väl ännu icke hafva nått sin högsta utbildning.
»I Marstrand har man väl utmärkta hotell med betjäning som talar alla europeiska språk samt med de flesta europeiska tidningar?» sporde för icke så länge sedan en tysk, hvilken fått höra talas om de svenska badorterna på vestkusten.
Den spörjande var då just på väg till Sverige för att njuta af baden i Marstrand eller Lysekil, men den svensk som tillspordes kunde icke helt oförskämdt svara ja på frågan. Svensken måste, under det han på det varmaste och mest sanningsenliga sätt prisade våra
