Hoppa till innehållet

Sida:Från Stockholms synkrets.djvu/42

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
31
EN RIKSDAGSREFERENT

Men då kan han ju icke lefva?

Nej, det kan han visst icke, ehuru han försöker i det längsta. Han är en oförskräckt stridsman som kämpar utan återvändo, ända till dess svärdet faller ur hans hand.

Det händer, att han morgonen därpå åter sitter på referentläktaren. Den gången har han ej ens haft tid att springa in till Lagergrens.


——————