Sida:Från ett julgille i början av 1500-talet – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/2

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
242
SMÄRRE MEDDELANDEN.

Olaff Nielsson ok tok thil sin kniff: ekke skal thu trughe mik thil ath drikka mera en iak wil, eller troor tw iak haffwer ekke seeth en slikan kompan som tu esth. Svarade fornenffde Jon Persson: Kära Olaff Nielsson iak sagde thz for inghe ondhe. Kom swa prestens radz kono[1] ok badh swa fornenff. Jon Persson gaa sin wægh, hulkit han ok swa göre wille, stodh swa vpp ok ville gaa sin wægh. Swa fik fornenff. Olaff thil sin kniff ok sætthe sin footh pa thz andre forsæte ther Jon Persson skulle gaa fram. Ok sagde fornenff Jon Persson: iak haffwer inthe vthestandandes mz tik, ok ville sva stighith offwer högha bordhit. Varth swa siendes bak högsætis staffwen ok stodh ther en kardere ok tok strax then same ok hugh fornenffde Olaff Nielsson i hoffwdith ther aff doo han. Star thz thil gudh ok ider nad vm han proffvas bothamader[2] warda. War thz:ne vigh wunit[3] Scte Katerine dagh vm afftonen, lysthe han ok wigh samstunde. Nar gerningen var giord war thzn proff sworith, som forskriffwat staar, sætte han ok wisso for tegn ok fridköp ok erffwinghar hins dödha for böther. Thil ythermer visso her vm hengher iak mith insigle for thzn breff som giort er som forskreffuit star.»

Som intressant vill jag särskildt påpeka uppgiften om skåldrickningen. En skål dracks så, att dryckeskärlet gick från den ene till den andre vid långbordet, och hvar och en tog sin rundliga tid, ty då Jon Persson kom tillbaka, efter sedan han varit ute och sofvit en stund, pågick ännu samma skål, som då han gick ut. Den hade likväl råkat i stockning och stannat framför Olof Nilsson, som, antingen därför att han var ovän med skålens föremål, eller därför att han verkligen ej orkade, vägrade dricka mer. Härom uppstod nu grälet, som brefskrifvaren tydligen försöker framställa i så förmånlig dager för dråparen som möjligt.

Högst märkvärdig är uppgiften om, att i Hammerdals prästgård ännu så sent som 1520 fanns kvar hela den fornnordiska rumsinredningen med två högsäten och högsätespelare.


N. Sjöberg.


  1. Radz kono, skaffarehustru.
  2. Bothamader, den som erlagt eller var i stånd att erlägga böter för en missgärning.
  3. Vinna vig, begå dråp; lysa vig, kungöra dråp.