Sida:Fredmans Epistlar.djvu/101

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
86


Mins du hur jag sist dig påminte
Om slagsmålet på gröna Lund? —
Förstör nu den varma kristallen
Ge supen, ge hit, eller slåss. —
Pong pongtuli pongtuli. Tross!
Jag slår dig i skallen.

* * *

Det plägar ens oro ju lätta
At öpna sitt hjerta en vän;
Sätt på dig peruken, berätta
Hvarför’ du blef sparkad i änd’.
Kund’ du dig då intet försvara,
Men fumla och slogs som en so? —
Pong pongtuli pongtuli. Jo
Det skall jag förklara.

* * *

Den tjugu och åttonde Juli’
I år, om jag mins, eller hur’?
Den dagen var klart, stundom muli’
Med regn ur en blixtrande skur,
Det var, om jag drar mig til sinnes,
Den tjugu och femte, — Nå säj, —
Pong pongtuli pongtuli. Nej!
Nej, ve den som minnes.

* * *
Lik-