Hoppa till innehållet

Sida:Fredmans Epistlar.djvu/184

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
169


På kärleks ban
Syns med bloss och kransar
Båd’ Ängel och Morian;
Böljorna glittra, gunga,
Tritonerna blåsa, sjunga.

Corno.  - - Ulla Winblad!
Corno.  - - Ulla Winblad!

Kärlek dig öfvervann.
Mars sjelf med guldgaloner
Står blodig och grann,
Och uti bergena tänds Canoner
Af hvar en Neptuni man;
Gastar och Cupidoner
Omfamna hvarann’.

Men Ulla syns! skrålen Postiljoner. -  Corno.
* * *

Skeppsklockan skurrar,
Man pumpar och surrar;
Holländaren hurrar
Med hatten i hand;
Ängelsman skjuter,
Hvar knall fler minuter
Et echo utgjuter

Bland bergen vid strand. Fin.

Se på ståten,
Se Ulla i båten;

Dig
L 5