Sida:Fredmans Epistlar.djvu/20

5

---

---

	Bland Nymphernas skara Är du omistlig man; Du båd vill och kan Mer än någon ann De unga hjertan binda, Och kärlekens snara På dina strängar står; Hvarje Ton du slår, Du et hjerta får, At konstigt sammanlinda. Just på en minut, Små ögon blifva blinda, Och flickorna til slut De bli så trinda.
V:cllo.	-   -   Hur du bullrar!
	Men Nymphen kullrar, Och du skrattar med din trut.
* * *
	Jag älskar de sköna, Men Vinet ändå mer; Jag på båda ser, Och åt båda ler Men skiljer ändå båda.

En

A 3