Sida:Fredmans Epistlar.djvu/210

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
195


Bida nu Mollberg, gör halt och vänd om,
Mollberg vänd om dig och koxa tilbaka.
Ryttare, Ryttare, hör du ej? kom;
Sporra Kamelen och Rustningen skaka.
Först skal du smaka den röda Likören
Som nyss til Barnsölet brygdes af Mor;
Sen skal du prägtigt med hängslor och snören
Bjuda oss faddrar. Gutår kära Bror!
Skål! hvad tycks dig om den klunken?
Bravo Bravo! dugtig och skön.
Sådan Sup, väl bränd och sjunken
Stillar magens buller och dön.
Bror, med et handtag jag svär dig och säjer;
Nu far jag dit uti fyrsprång, du vet;
Pitsch! hvarken kyrktorn ell’ rännsten jag väjer.
Farväl god’ vänner, och hör min Trumpet.

Tromb.  - - - Tjenare, tjenare!
Tromb.  - - - Tack kära far.
Tromb.  - - - Som en Ukränare
Tromb.  - - - Rid och var snar.
* * *

Bida nu Mollberg, och tugga ur mund.
Nej jag skal spänna på berg och redouter.
Nej han hör intet, han hvislar åt Hund,
Som trippar framföre lurfvig och butter.
Mutter hon helsa och nicka och ropa.
Nej han arbetar i blixtrande språng.

Ar-
N 2