Sida:Fredmans Epistlar.djvu/228

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
213
 

Rundstycke, Slant och Medalje!

  Klang! Jag nu vågar batalje. - - -  Corno.
 

Alting för hänne jag vågar;
Dej din Canalje jag sågar,
Midt i tu. — Lät Flöjterna gå!
Här är du Damjan i huken.
Släng utom fenstret Peruken.
Christjan Wingmark, Dej ska vi slå.

* * *
Corno. - - - Hör, hur på tröskeln han stiger
 

Och parlerar om sin peruk.
Svarfvarens Kärsta hon tiger,

  Jolrar och hickar och niger. - - -  Corno.
 

Krögarn tar Svarfvarn i lufven;
Flintskallig, blodig och klufven,
Blir han höflig, tålig och mjuk.
Facklorna släckas i glansen,
Gumman får misfall i dansen,
Klämd och kramad, skuffad och sjuk.

* * *
Corno. - - - Håll uti ringen Malena.
 

Hurra lustigt håll nu god min!
Bergströmskan hoppar allena.

  Skena til helfveti skena. - - -  Corno.
 

Kors tocke Flängmål din Satan!
Nattyget blåste åt gatan.

Aj
O 3
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Fredmans_Epistlar.djvu/228&oldid=301818”