Hoppa till innehållet

Sida:Fredmans Epistlar.djvu/231

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
216


Såckrar Våflor, ock dricker Nectar,
 Under Pukors larm.

* * *

Fader Bergström, ren månan glimmar,
Nyckelharpan i rummet stimmar,
Och Mor Maja vid skänken primmar
Med sin sneda trut,
Gladt på Djurgåln kring alla backar,
Skymta kjortlar och hvita klackar;
Första Nymph som på dörren knackar
Inom dörren skjut.
Långt til Måndan, J raska Bröder,
Likså långt som från Norr till Söder;
Morgondagen blott oro föder
 Hela året ut.
Väljom Nattens sköte,
Under Afton-stjernans klara brand,
Til vårt glada möte,
Med Pocaln i hand;
Och i mörkrets dvala,
Res Cupidos Altar där du spör,
Bacchi Källar-svala,
Drufvans ångor strör.
Lät den dumma i oket tråka,
Och den sluga sin hjerna bråka;
Win och Flickor och Fredmans Stråka
 Natten ljuflig gjör.




N:o 64.