Sida:Fredmans Epistlar.djvu/256

241

Skål och god middag i Fenstret min sköna! Hör huru klockarna hörs från Stan. Och se hur dammet bortskymmer det gröna
Mellan Calescher och vagnar på plan.	Fin.
Räck mig ur fenstret där du ser mig stanna, Sömnig i sadeln, min Cousine; Primo en Skorpa, Secundo en kanna
Hoglands vin.	D. C.
Ä’ke det Gudomligt &c.
* * *
Nu ledes Hingsten i spiltan, min Ulla, Gnäggande, stampande, i galopp. Än uti stalldörn dess ögon de rulla
Stolt opp til fenstret, til dig just dit opp.	Fin.
Du all naturen upeldar i låga Med dina ögons varma prål. Klang! ner vid grinden, i varmaste råga.
Klang din skål!	D. C.
Ä’ke det Gudomligt &c.

N:o 72.

Q