som är et
Fägne-spel på Fader Didriks namnsdag år 1780,
sammanstämt på Amsterdam, et Näringsställe
i Stora Hopar-gränd.
Knapt Jeppe hant ur gluggen gå in,
Trumslagarn knapt hant lyfta på pinn,
Förr’n Bergen, med sitt Oboe d’Amour, Stod tyst på lur.
Ja! oljan knapt i lyktan utbränd,
Förr’n Basfiolen surra i gränd;
Kors! Bergen blåste Oboe så sött, At snart jag dött.
Grälmakar Löfberg, gammal och van,
Vid Krogdörrn stod och blåste Dulcian,
Arbeta med fingrarna, prutta och tjöt,
Och näfven mot Krögaren knöt.
Men Åkerblommen, snål som en varg,
I röda mössan blängde så arg,
Befalte oss draga för den och för den, Slog dörrn igen.
* * *
Längst gatan fram sågs aldrig en katt,
Helt tyst i skorsten Murre han satt,
