Näsan i vädret gerna.
Se benen hur de spjerna!
Din afton-stjerna
Tänds vid solens rand.
* * *
Käraste min Theophile,
Din bäljhund lät blodet rinna;
Plåstra om din ögon-hinna;
Bacchus sjelf dig ger
Blyhvitt och silfverglitt och mer;
Men var inte lik en qvinna;
Näsan skal en gång, besinna,
På dig sablas ner,
Sablas utaf Corpraler
På Bröllop och på Baler.
Du är fataler;
Sup min Cavaljer.
* * *
Älsklige min Theophile,
Med glaset jag dig förföljer,
Jag ditt hufvud öfversköljer,
Och dig modig gör.
Örfilar smälla lustigt, hör;
Du öron och näsa höljer;
Jag ber at du aldrig döljer
