Sida:Fredmans Epistlar.djvu/82

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
67


Om den eld i blodet rann
När han första drufvan fann.
 Systrar hören!
 Bruna dören
Stäng för all ting väl igen;
Lät min hamn få bulta sen.
 Inte droppen
 Hålt, lät opp’en.
 Men!
 Jag måst gå; farväl
 Båd med själ och kroppen.
Hit en sup, jag törstar ihjäl.






N:o 25.
E 2