[21] Sanscrit og Oldnordisk. Afhandling af C. A. Holmboe, Prof. i de österlandske Sprog ved Norges Universitt, Medlem af flere lærde Selskaber. K. N. O. Christiania, Fabritius 1846. VI och 32 sidd. 4:o[1].
Den jemförande språkforskningen har hufvudsakligen att tacka bekantskapen med Sanskrit för sitt upphof och är således en ung vetenskap. Dess första försök voro särdeles egnade att väcka misstro och missbilligande, särdeles hos de klassiske filologerna, enär man öfverlät sig åt utsväfvande hypotheser om Sanskrit såsom ett urspråk, hvarur man trodde sig kunna härleda alla andra och öfverhufved uti Indien ville finna urkällan till all gudomlig och mensklig vishet. Men å andra sidan har den också kastat mången klar ljusstråle öfver tidrymder och folk. Endast med dess tillhjelp har det varit möjligt att genomträngs Zend-spåikets dunkel och lära känna Zoroasters läror i deras sanna gestalt, äfvensom att lösa gåtorna på Persepolis eller Bistuns klippväggar[2]. Mycket återstår ännu att göra, och om man redan lyckats att göra sannolikt, ett gemensamt urhem för de flesta Europas och Asiens nationer från östliga Persiens högländer, så torde man också kunna hoppas, att genom en noggrannare jemförelse af de särskilda idiomerna kunna uppställa en ordningsföljd för de beslägtade nationernas utträdande ur den gemensamma fäderneboningen.
Att det nordiska fornspråket står i ett närmare förhållande till Sanskrit, än många andra af den så kallade Indogermaniska språkfamiljen, har länge varit erkändt. Den utmärkte Danske Indologen Westergaard har i en på engelska författad och sednare på tyska öfversatt afhandling gifvit en åskådlig öfverblick af denna frändskap, i afseende på ljudförvandling och flexion. Men i den komparativa filologiens egentliga hémland, som är Tyskland, har man bevärdigat Fornnordiskan med föga uppmärksamhet. Den lärde Prof. Bopp har
- ↑ Denna recension, just nu bekommen från en i utlandet vistande
ung Svensk vetenskapsman, införe vi, i hopp om läsarnes samtycke,
redan i detta häfte, ehuru recensionen derigenom ej han få sin rätta
ordningsplats. Red.
- ↑ Den sednare inskriften har helt nyligen erhållit sin fullständiga lösning genom Major Rawlinsen. Den innehåller ganska vidlyftiga notiser on Xerxes I:s regering och öfverensstämmer förträffligt med Herodot. Dechiffreringen af de Persepolitanska inskrifterna genom Lassen och Westergaard är sedan längre tid tillgänglig. Hela denna dechiffreringsprocess är högst interessant, och Ref. skall vid tillfälle söka att för Tidskriftens läsare göra en kortfattad framställning af de hittills vunna resultaterne.
