― 15 ―
eller skuld till någon. Man tror kanhända att just detta borde förmå en att visa sin tacksamhet i handling, och derigenom göra sig fri från sin förbindelse; men större delen af menniskorna tänker, att det är oändeligen bättre och framför allt lättare att icke alls erkänna sin tacksamhet. Då det är ljufvare, och ojemförligt mera smickrande för vårt högmod och vår egenkärlek, att gifva än mottaga välgerningar, händer det derföre esomoftast att välgöraren mera älskar den han kunnat visa en tjenst, än denne älskar honom tillbaka. Det är på detta sätt man kan förklara att mödrakärleken är så ofantlig starkare än barnakärleken.
Uppriktighet ligger, likasom de flesta andra dygder, mellan tvenne fel: falskhet, smicker eller hvad man vill kalla det ena, och råhet. Den uppriktige påminner en person om hans svagheter för att gagna honom, den råe, grofve, så kallade sanningsälskaren för att såra.
Vänskap är ett slags förbund eller förening som ingås mellan tvenne personer, som kunna vara hvarandra till bistånd och gagn. Då någondera ej mera är i behof af, eller ej mera kan vänta sig någon fördel eller nytta från den andra, upphör också vänskapen.
Vilja är af samma ordstam som välja. Med fri vilja förstås således förmågan att kunna välja hvad man anser sig fördelaktigast af två ting. — Johan Buridon ådagalade för ungefär tre och ett halft sekel sedan att djuren ega fri vilja på följande sätt. Han ställde en hungrig åsna midt emellan tvänne säckar med hafra. Åsnan tvekade en stund, men vände sig slutligen till den ena och började äta. »Då åsnan», sade Buridon, »visar sig kunna välja mellan tvenne hafresäckar, så måste hon också ha’ vilja; och denna är fri, ty ingen har tvingat henne att taga just den, hvaraf hon nu äter.»
Visheten, den sanna, består i förmågan att obegränsadt förlänga och förändra lifvets njutningar.
X nyttjas i anledning af bokstafvens korsform såsom en abbrevialion för stafvelsen christ, så att man skrifver x till Xtendom o, s. v. — Detta är troligen anledningen till att herrar mathematici med x beteckna en obekant qvantitet.
