Hoppa till innehållet

Sida:Frithiofs Saga.djvu/133

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
258

Valfader vinkar
vinbägarn fram.
Ax flätar Frej kring
konungens krona,
Frigg binder blåa
blommor deri.

Brage, hin gamle,
griper i guldsträng,
stillare susar
sången än förr.
Lyssnande hvilar
Vanadis[1] hvita
barmen mot bordet,
brinner och hör:

„Högt sjunga svärden
ständigt i hjelmar:
brusande böljor
blodas alltjemt.
Kraften, de gode
Gudarnas gåfva,
bister som Berserk
biter i sköld.

Derför var dyre
drotten oss kär, som
stod med sin sköld för
fredliga fält:

  1. Freja.