Sida:Frithiofs Saga.djvu/85

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
162

och Hejd och Ham, jag rädes,
ha åter qvicknat vid.
Ej alltid gör Ellida
så lyckligt språng som sist,
och många hvalar rida
sin våg, fast en vi mist.“ —

Så skämtades i salen
och dracks till dager ljus;
men gyllne vinpokalen
gaf glädje blott, ej rus.
Fullbräddad skål vardt egnad
åt Angantyr till slut,
och så i god välfägnad
satt Frithiof vintern ut.