Den här sidan har korrekturlästs
178
ej mycket var då kung Helge värd.
Men Ingborg hviskade mig: „låt vara,
en broder kunnat mig detta spara,
dock mycket tål man, förr'n man förgås,
Allfader dömmer emellan oss.“
„Allfader dömer,“ sad' Frithiof dyster,
„men litet också mig dömma lyster.
Är nu ej Balders midsommarfest?
I templet är väl den krönta prest,
mordbrännarkungen som sålt sin syster;
mig också litet att dömma lyster.“ —
