Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 76 —
“Bättre var att kyssa
Brud i Balders hage,
än stå här och smaka
saltskum som yr opp.
Bättre var att famna
kungadottrens midja,
än stå här och gripa
roderstången om.”
Men oändlig köld
snöar skyn utur,
och på däck och på sköld
smattrar hagelskur.
Och emellan skeppets stammar
kan du icke se för natt,
der är mörkt som i den kammar,
der den döde blifver satt.
Oförsonlig våg, förtrollad,
vill dra seglaren i qvaf,
hvitgrå, som med aska sållad,
gapar en oändlig graf.
”Blåa bolstrar bäddar
Ran[1] i djupet åt oss,
men mig bida dina
bolstrar, Ingeborg!
- ↑ Ran eller Rana, sjögudinna.
