Sida:Frithiofs saga 1831.djvu/128

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 96 —

Väl håller Helge sin kungaed,
att Gudar dyrka och menskor hata,
och mordbrand heter hans Eriksgata.
Det gör mig snarare harm än sorg;
men säg mig nu, hvar är Ingeborg?” —
"De bud jag bär dig, den gamle sade,
jag räds du finner dem föga glade.
Så snart du seglat, kung Ring bröt fram,
fem sköldar väl jag mot en förnam.
I Disarsalen, vid ån, stod slaget,
och blodrödt skummade vattendraget.
Kung Halfdan skämtade jemt och log,
men likafullt som en man han slog.
Jag höll min sköld öfver kungasonen,
jag var så glad åt den lärospånen.
Men länge hölls ej den leken ut,
kung Helge flydde, då vardt det slut.
Men som han flydde, den Asafrände,
förbi din gård, han i hast den tände.
För brödren sattes då två beting;
sin syster skulle de ge kung Ring,
hon ensam kunde hans skymf försona;
om ej, så toge han land och krona.
Och af och an gingo fredens bud,
men nu kung Ring har fört hem sin brud.” —

O! qvinna, qvinna, nu Frithiof sade,
den första tanke som Loke hade,
det var en lögn, och han sände den

i qvin-