Hoppa till innehållet

Sida:Frithiofs saga 1831.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 39 —


De drucko i dagar, de drucko i tre,
men på den fjerde,
hvad svar kung Helge dem månde ge,
åtsporde de,
ty nu de ville å färde.

Kung Helge han offrar båd' falk och häst
i lunden gröna,
han spörjer båd' Vala[1] och offerprest,
hvad som var bäst
allt för hans syster, den sköna.

Men lungorna nekade bifall alltjemt,
som Prest och Vala;
och då gaf kung Helge, den tecknen skrämt,
sitt Nej bestämdt,
ty menskan må lyda, då Gudar tala.

Men muntre kung Halfdan han log och sad':
”farväl med festen!
Kung Gråskägg sjelf bordt rida åstad,
jag hulpit glad
den hedersgubben på hästen.”

Förbittrade draga de sändmän bort
och budskap bära
om kungens skymf; men han svarar dem torrt,
att inom kort
kung Gråskägg skall hämna sin ära.

  1. Spåqvinna.