TREDJE BERÄTTELSEN.
OM ROLF KRAKE OCH KONUNG ADIL.
FÖRSTA KAPITLET.
OM KONUNG ADIL I UPPSALA.
Den tjugonde konungen af Ynglingaätten hette Adil. Han var en ganska rik och mägtig konung, men derhos girig, grym, svekfull och afundsam. Mycket begifven var han också på afgudatjenst och offer, så att folket trodde, att han kunde trolla. Sjelf var han ingen stor krigsman; derföre höll han tolf berserkar vid sitt hof, hvilka skulle värja hans rike mot främmande öfvervåld.
Helge het den konung af Sköldungaätten, som vid denna tiden regerade uti Dannemark. Han var en ganska förnämlig man, tapper och oförskräckt mot fiender, mild och vänlig mot vänner, och derföre älskad och aktad af alla. Han tog till drottning Yrsa, en obekant qvinna från Saxen, hvilken var både fager, vis och mild; men, då det sedan blef upptäckt, att Yrsa var Helges dotter, reste hon tillbaka till sin moder, ehuru hon mycket älskade Helge, och ehuru gerna han ville qvarhålla henne. Då friade konung Adil till henne, och hon måste, ehuru nödigt, gifva sitt jaord, samt följa honom till Uppsala: dock var deras sammanlefnad aldrig mycket vänlig.
Konung Helge lefde emedlertid uti beständig sorg och vantrefnad, allt sedan Yrsa reste bort. Slutligen fick han en stor längtan att besöka henne i Uppsala, och utrustade dertill en stark här, ty han ämnade tillika straffa Adil, emedan denne vågat taga Yrsa till maka, utan att begära Helges, hennes faders, tillstånd. Då denna resa förspordes till Uppsala, beslöt konung Adil med Yrsas inrådande att väl emottaga Helge, ty hon
