Sida:Fyrbåken.djvu/13

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
7

lugn och ogenerad plats för att fullborda mitt arbete, ropade jag: »Finns då icke mellan himmelen och jorden någon enda punkt, der man i ro kan få skrifva ett Företal! På jorden fanns ej någon plats, och när jag trodde mig ha funnit en så- dan här uppe i luften, så komma skeppspojkar och paraplyer och omstörta hela min glädje och förhoppning.»

Med full föresatts att icke skrifva något Företal, samlade jag i förargelsen ihop mina Visor, fattade tag i en bardun och med blictens hastighet firade mig ner i däck.

Genom den förfärliga farten hade jag ej märkt att manuskriptet, som jag hade under armen, halkat undan, så att just som jag dunkade i däck. slungades hela bundten ifrån mig och, till min stora