Hoppa till innehållet

Sida:Fyrbåken.djvu/22

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
16


Min Förtröstan.


Jag tänker stundom, fast det sällan händer,
Då tidens böljor mot min farkost slås;
Då tänker jag: det går en dag om sender,
Går det ej bra, så går det bra ändå.
 
Och när mig lyckan stundom ryggen vänder,
Och jag dess onåd ej kan rätt förstå;
Då tänker jag: det går en dag om sender,
Går det ej bra, så går det bra ändå.
 
När för min blick sig hoppets stjerna tänder,
Blott en sekund och slocknar straxt derpå;