Hoppa till innehållet

Sida:Fyrbåken.djvu/31

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
25


Sommarqwällen.


Sig aftonsvalkan sprider
Kring våra tysta tjäll.
Mot vester solen skrider,
Det skymmer och blir qväll.
Hur gyllne molnet flyter
Kring horisontens bryn!
Jag verldens guld ej byter
Mot detta guld i skyn.

Ty i min själ jag tänker,
Då jag dess klarhet ser:
Det mer än jorden skänker,
Det hoppets rikdom ger.


2