Sida:Fyrbåken.djvu/47

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
41

Ideerna då komma af sig sjelfva,
Du gapar blott och säger ingenting —
Då börjar diktens flod att sjelfmant hvälfva,
Och hjernan snurrar som en broms omkring.

Med snabba steg du golfvets tiljor mäter
Fram och tillbaka, ifrån hörn till hörn,
Och flaxar vildt och mat och dryck förgäter,
Till hälften näktergal, till hälften örn.
Cigarrens rökmoln bilda kolonnader,
Der fantasien svärmar glad och ljus —
Då strömma rim och meter som kaskader,
Och tankar komma såsom stora hus.

Bläck får ej fattas, dito spetsigt skurna
Gåspennor bundt-tals för Apollos son,
Helst sådana, som blifvit klassiskt burna
Af hvita gäss från Lund och Fyris-ån.
Var snabb att fästa hvar poetisk stråle,
Se till att du har ark, som räcka till:
På Nyqvarns Bruk hos Fabrikören Ståhle,
Der får du hundra alnars långa, om du vill.