Sida:Gabriel.djvu/56

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

48

DEN ENSAMME.

Ånej — jag är verklighet.

Och jag intresserar mig av gammalt mest för dem, som ha mod att bekänna sig till mig!

GABRIEL.

Ack, du är en sådan där narr, som tror att du är det du inte är?

DEN ENSAMME.

En fallen ängel menar ni?

GABRIEL.

Hör nu — varifrån kommer ni?

DEN ENSAMME.

Från ingenstädes och från allorstädes.

Jag är överallt och ingenstädes, en del av det stora hela och det stora hela självt — sett från den andra sidan floden.

GABRIEL.

En människa alltså?

DEN ENSAMME.

Ja — eller en gud — som du. Blott — hur skall jag uttrycka mig — en smula äldre och erfarnare och mera berest — och en skeptiker —

Jag har sett så många gudsförnekare omvända sig eller dö på bålet — eller av hunger —

Vet du — det är ett bra dåligt yrke du valt, Gabriel.

Bliv procentare, ta inteckningar i själar — eller