Sida:Gabriel.djvu/58

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

50

DEN ENSAMME

(som Gabriel).

Är slutligen en kopia av — honom!

GABRIEL.

Du tror på honom, som du förnekar!

DEN ENSAMME.

Ja, ty han förnekar mig!

GABRIEL.

Nej — här står jag och pratar —

DEN ENSAMME.

Smörja — menar ni?

GABRIEL.

Ja, ungefär så!

DEN ENSAMME.

Kan du inte fatta, att det måste finnas ett väsen, som i tid och evighet är dömt till att leva på jorden som straff för de andras synder?

GABRIEL.

Därför således?

DEN ENSAMME.

Ja, därför — — —

Vänd om, Gabriel! Annu är det icke för sent! Man skall förlåta dig! Man är bara litet torr och pedantisk.

Tänk på barn och hustru. Och så en fråga: om du har din gud i ditt hjärta — var har du