Hoppa till innehållet

Sida:Galliska kriget 1927.djvu/59

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
49
GALLISKA KRIGET — FÖRSTA BOKEN

tog striden en farlig vändning, skyndade de till hjälp, föll någon svårt sårad av hästen, bisprungo de honom; skulle någon rida särskilt långt fram eller särskilt snabbt draga sig tillbaka, kunde de, tack vare den snabbhet träningen skänkt dem, följa hästarnas lopp, hållande dem i manen.

XLIX.

Då Cæsar såg, att Ariovistus ej ville lämna lägret, lät han för att ej längre avskäras från provianttillförseln, utse en lämplig lägerplats ungefär 600 fot på andra sidan om den plats, som germanerna valt till lägerplats och tågade med krigshären uppställd i tre slaglinjer till den utsatta platsen. Första och andra linjen skulle, befallde han, hålla sig stridsberedd, den tredje skulle anlägga lägerförskansningarna. Lägerplatsen låg som sagt på vid pass 600 fots avstånd från fienden. Dit sände då Ariovistus vid pass 10,000 man lätt beväpnade jämte hela rytteriet för att med dessa trupper injaga skräck hos våra och hindra lägrets befästande. Cæsar lät, precis som han förut föreskrivit, två av härens slaglinjer slå fienden tillbaka, medan den tredje fullgjorde sitt arbete. Då lägrets förskansningar voro färdiga, lämnade han där två legioner och en del av hjälptrupperna; de fyra återstående legionerna återförde han till det större lägret.

L.

Följande dag lät Cæsar, alltjämt fullföljande sin gamla plan, sina trupper rycka ut ur båda lägren, uppställde

4. — Gaius Julius Cesar.