Hoppa till innehållet

Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/111

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
97
FÖRLUSTELSESTÄLLEN

tolftes tid). Det var också på den tiden som ett trädgårdsmästareboställe bygdes bredvid växthuset, der Blanchs kafé nu ligger.

Alla uppgifter sammanstämma deruti, att platsen under 1700-talet var en väl skött trädgård som hade sina af staten lönade vårdare, och då allmänheten omsider fick tillträde, vardt Kungsträdgården en förlustelseplats af gladaste slag.

Bellman upplyser oss, huru det stod till der på hans tid. Att vakt fans vid ingångarne ser man af Fredmans 37:de epistel till Mollberg på post vid Kungsträdgården.

Mollberg, stå stilla, stå stilla vid grind,
Stilla på din post — fältväbeln befaller —
Stå som en docka rödblommig och trind
Inom Floras grönskande galler!

Att der funnos ej blott trädgårdsgångar, utan äfven byggnader, märker man af strofens fortsättning:

Stolt dina ben med hvita stöfletter
Trippa beständigt kring gångar och hus.

Musik uppfördes också i Kungsträdgården på den tiden, ty:

I perspektivet, så långt som du ser
Inom dessa murar, fönster och rutor
Orfeus Flora sin dyrkan nu ger
Vid cymbaler, flöjter och lutor.

Inom gallret skådas för öfrigt »blomstrande prål», »sammanvridna hvalf, blompottor och stoder», och folket i trädgården är i farten med »bugningar, nigningar, löjen och skrål, vid ett sorl af sprutande floder. Stolt här och der med dyrbara släp mötas och trängas herdinnor, grefvinnor».

Man ser en löpare i blått skärp och guldgul tröja framför två hingstar, och bullrande kommer en gyllene kaross med en turk bland fyra lakejer. Der en excellens till fots, »åldrig i purpur med stjerna och band går en landets drott». ... »Stolt med en plym, i glimmande drägt, nyter och spänd, framstiger en annan: röd emot soln, med hatten för pannan, blixtrar på fingret juvelen så täckt».

Men det är icke endast den förnäma verlden: äfven fader Bergström, namnsdagsblåsaren i Katrinatrakten, är der och »fingrar bassongen».

»Och bland en flock som sorlar på gången
Hvälfvas af messing två glimmande lock».

Efter Gustaf den tredjes tid ändrades trädgården mycket. Åtskilliga träd nedhöggos för att skaffa ljus och luft i de täta gångarne;

Gamla Stockholm.7