Hoppa till innehållet

Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/153

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
139
GATMUSIK OCH FOLKNÖJEN

huset vid Stora Nygatan, dels ock i Stadshuset, hvilket allt man finner antecknadt i de uti Kommersekollegii arkiv förvarade spinnhusräkenskaperna. För hvarje föreställning erlades nämligen, enligt kungl. förordningen af den 17 Juni 1731, en viss afgift till spinnhuset, och på 1780-talet utbetalade så väl Albertus som Troin & C:o samt Lion många sextonskillingar för det ändamålet. Troin & C:o samt Lion höllo sig i synnerhet på Eriksberg vid Träsket, der också en ofärdig amerikansk officer, De Dille, år 1785, dansade på kryckor. Samme man uppträdde äfven i Humlegården.

Snabblöpare hafva ock stundom roat gamla Stockholm. Den mest bekante var löparen Philip som 1827 visade sig på Djurgården. Han sprang på 63 minuter från Kuhns manége vid Hasselbacken till Manilla tre gånger fram och lika många gånger till baka samt en del af vägen baklänges och utan något uppehåll.

Bland luftseglare som i Stockholm uppsändt ballonger, vare sig att de sjelfve medföljt eller icke, tyckes en Robertson hafva varit den förste. Han steg, 1805, upp i balong från Humlegården, men hann ej längre än till Tyskbagarbergen. Sedermera väckte en viss Venetien, såsom han kallade sig, stort uppseende i början af 1830-talet, icke så mycket för sina verkliga luftfärder, som ej mer för dem som aldrig kommo i fart. Under sommaren 1831 annonserade han oupphörligt om en stor ballong som skulle innehålla femton tusen kubikfot gas och hvilken skulle gå till väders, men afseglingen uppsköts vecka från vecka, oaktadt den varit bestämdt utsatt flere gånger. Venetien uppgaf, att kostnaderna stego till tre tusen rdr banko. Då ballongen icke ens vid den senast utfästa uppstigningsdagen höjde sig, förlorade allmänheten tålamodet, och ett högst obehagligt uppträde inträffade, i det fölket förstörde ballongen och skulle kanske ha rifvit luftseglaren sjelf i stycken, i fall han ej lyckats undkomma.

Lyckligare var, tjugu år senare, luftseglaren Tardini, hvilken från Djurgårds Tivoli, den 13 Juli 1851, afreste i ballong, åtföljd af grefve Ambjörn Sparre, den bekante mekanikern. En ofantlig menniskomängd hade då infunnit sig på Djurgården. En vecka senare skedde uppstigandet från Humlegården, och äfven då medföljde grefve Sparre samt för den gången Tardinis tioårige son. Första gången sänkte ballongen sig ned på Björknäs egor vid Skurusund; andra gången vid Stegesundslandet, bortom Vaxholm, och resan räckte blott 20 minuter. Vid ett tredje tillfälle medföljde en lefvande ren. Några år senare omkom Tardini i Öresund.

Ofvan nämde Venetien hade, sommaren 1830, uppträdt på Djurgården i kraftprof och pantomimer. Han kallade sig då »Europas förste Herkules och Gymnasiarque hos H. M. Konungen af