Bellman gaf uttryck åt det allmänna missnöjet i sin 30:de Fredmans-Sång.
Si’ken turk, se på den,
Se, hur turbanen strålar;
Af perlor, guld och nålar,
Förgyllda vagnen prålar
Med sjöröfvaren.
Han andas tungt och flåsar,
Och den djefvulen
I sina tiggarpåsar
Samlar penningen —
Sen far han hem igen.
⁎
Den mest populära af alla främmande beskickningar torde dock den första kinesiska hafva varit genom de rika anledningar till gatunöjen den skänkte befolkningen, då den uppehöll sig härstädes 1866 från den 6 till den 12 Juli. Ambassaden, hvilken icke hade fullt officiel karakter (oaktadt Sverige sedan 1847 har traktat med Kina), leddes af excellensen Pin-Ta-Jin (fig. 63), en 63 års man af Mandschuisk härkomst, och dennes son, sekreteraren Kuang-Ying. Tack vare den österrikiske konsuln i Tien-Tsin, C. F. Möllendorff, som anskaffat Pin’s utgifna resebeskrifningar, äro vi i tillfälle att meddela något om deras intryck från Sverige, åt hvilket land egnas några kapitel. Den lärde mannen utgaf nemligen vid sin hemkomst 3 böcker. Den första kallas Tcheng-Tcha-Pi-Chi, och är tryckt i Pe-King 1869. Sidan 38 börjar beskrifningen om resan i Sverige, som han kallar Sui-Tien-Kuo och tecknar sålunda
Något pikant eller tokigt i högre mening bjuder vår författare icke på, ej ens en satir. Han berättar lugnt, sammanträngdt och flärdfritt.
»Ankommo till svensk hamn (Malmö) kl. 1—3 e.m.[1] Satte oss upp på eldvagnen; reste åt nordost 900 li; kl. 9—11 e.m. anlände vi till Yun-Ku-Ping (Jönköping); bodde öfver natten på första hotellet som ligger helt nära en sjö som är 300 li i längd». Morgonens inträdande skildras på följande sätt: »Då syntes plötsligt i nordost det gryende dagsljuset göra en öppning genom morgontöcknet, himlens färg blef lysande klar-röd, och sträckte sig ända åt norden och
- ↑ Tidsbestämningarna kinesiska; kunna icke anges närmare om icke årets tidtabeller anlitas.
