det till Sverige, och för dessa många tjenster erhöll han åtskilliga förläningar samt upphöjdes, 1637, i adligt stånd, då han tog namnet Liljecrona. Han dog 1647.
Under det König var frånvarande i något af Gustaf Adolfs krig införskrefs från Tyskland Philip Schmidt som antogs till hofapotekare, men fick tillåtelse att till Stortorget flytta det inom slottet varande medikamentsförrådet. Något annat apotek synes då icke hafva funnits till allmänhetens betjenande, och de apotek som Busenius och Wallden möjligtvis öppnat hade sannolikt för längesedan upphört. Men samtidigt med Schmidts privilegium utfärdades ett dylikt för den ofvan nämde skotske läkaren Jakob Robertsonus, hvilken öppnade sitt apotek vid då varande Kungsgatan, nu Stora Nygatan, der det under skylten Markattan fortfor att hållas i öfver två hundra år, ända till dess det, 1861, flyttades till Stora Badstugatan å Norr.
Från och med 1620-talet hade Stockholm således två apotek, och var den egentliga staden i det afseendet tämligen väl försedd, men i förstäderne fans icke någon medikamentsförsäljning. Om behofvet af läkemedel var aldrig så trängande, kunde de på Norr- eller Södermalm likväl icke nattetid förskaffa sig något, enär stadsportarne då voro stängde. För att afhjelpa detta, fick Liborius Fintzenhagen 1648 privilegium på ett apotek som skulle ligga i norra förstaden. Hvar detta låg är nu okändt, men dess medikamentsförsäljning tyckes hafva sammansmält med det Schmidtska apotekets, som af Daniel Roberg 1675 flyttades från staden till Norrmalm. Det senare hade ända till den tiden kallats slottsapoteket, men tog då namnet Lejonet och fick till skylt ett liggande lejon. Läget var då i hörnet af Regeringsgatan och Norrmalms (Gustaf Adolfs) torg. Enligt hvad Sacklén och efter honom Wistrand uppgifva, skall detta apotek också hafva legat på två andra ställen vid samma torg innan det förlades till sitt nu varande läge, i hörnet af Regeringsgatan och Jakobs Kyrkgata. Ett af de nämda ställena vid torget var måhända i det Celsingska huset, ty då detta hus ombygdes, fans der en större apoteksmortel, hvilken tyckes hafva tjenat till skylt och som nu sitter i en nisch på det n. v. apoteket Lejonets gård. Anmärkningsvärdt är dock, att på morteln finnes årtalet 1650, vid hvilken tid intet annat apotek än möjligtvis Fintzenhagens legat i den trakten. På morteln står devisen ora et labora samt ett sammanbundet T. H. men någon apotekare T. H. i Stockholm känner man icke.
