Hoppa till innehållet

Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/223

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
206
FARSOTER

I nästan alla de äldre privilegiibrefven tillförsäkras apotekarne uteslutande rättighet att handla med allehanda medicinaliska saker äfvensom specerier och confiturer, hvarjemte de vanligtvis hugnas med någon viss tullfrihet samt frihet för »borgerlig tunga, pålagor, stadsbeställningar samt inqvarteringar och andra slika onera ehvad namn de heldst hafva kunna».

Genom särskildt kungl. bref 1686 fick innehafvaren af Korpen tillstånd att årligen tull- och accisfritt låta inkomma två pipor franskt bränvin, hvilken fördel också tillförsäkrats apoteket Svanen. Bland de förmåner som beviljades den förste innehafvaren af Hvita Björn var ock tullfrihet för ett fat franskt bränvin, och skulle han hafva rätt att årligen i sitt hus inlägga en åm rhenskt och tre oxhufvuden franskt vin, dock skulle accis derför erläggas. På rikets ständers framställning 1766, fick Kammarkollegium i uppdrag att undersöka apotekar-tullfriheterna, och denna undersökning ledde efter hand till inskränkning i dem.

Svenskt bränvin fingo apotekarne icke destillera och lika litet tillverka. Under Gustaf den tredjes tid förseglades apotekarnes destillationspannor, men frigåfvos åter, dock med uttryckligt förbehåll, heter det i Slottskansliets kungörelse af den 24 November 1772, att apotekarne skulle lemna fiskaler och uppsyningsmän fritt tillträde till sina laboratorier samt att den apotekare som beträddes med att tillverka eller destillera svenskt sädesbränvin skulle böta och mista privilegierna.

Huru det i gamla tider var beskaffadt med lärjungarnes undervisning är, i brist på tillräckliga källor, icke lätt att uppgifva, men i stället vilja vi här meddela ett prof på de tjenstebetyg eller orlofssedlar som apotekarne i förra århundradet gåfvo sina »apotekargesäller», såsom pharmacie studiosi då kallades. Nedan stående betyg är den 30 September 1761 uppvist i Collegium Medicum, och det är i nämda kollegiums, nu Medicinalstyrelsens arkiv, som vi funnit det:

Jag Johan Scharenberg, Kongelig Priviligerad apothekare[1] i Kongl. Residence och Hufvudstaden Stockholm, gifver härmed tilkiänna at Innehafvaren af detta Rådmannens och Præsidis vid Stockholms Stads högtärade KämnersRätt, ädel och högaktad herr Gustaf Johan Raths kiäre Son, Monsieur Abraham Rath,[2] har ifrån år 1755 til 1760, och således uti Fem år warit såsom Discipel uti mitt Apothek, samt sedermera Gesäll uti halftannat år; under hvilken tid han sig som en ärlig och trogen Betient förhållit, och sina Laborationer med största flit förrättat, så att jag af honom ett särdeles nöje

  1. På apoteket Korpen.
  2. Rath vardt sedermera den förste apotekare i Säther och dog der som rådman 1793. »Var en liten och krokryggig man och i sitt yrke väl erfaren», säger Sacklén i Sveriges Apotekarehistoria.