Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/234

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
217
ELDSVÅDOR

samman fyra brandhus med redskap. Hvarje husvärd skulle hafva sådana släckningsredskap som föreskrefvos 1661, de förmögnare dock i dubbelt antal, samt dessutom vattentunnor i husen och på taken och några badqvastar för att stänka omkring vatten. Utom förut påbuden vakt, skulle borgerskapets infanteri äfven deltaga i ordningens upprätthållande.

Ytterligare förordningar utfärdades 1728, då det bestämdes, att eldsvådor i de olika stadsdelarne skulle med olika antal skott och klämtslag, fanor eller lyktor tillkännagifvas. Vi meddela här en gammal brandtafla (fig. 87) som närmare angifver de olika signalerna, Så snart eld utbrutit skulle från Skeppsholmen gifvas tecken med skott samt flaggor om dagen, och lyktor efter mörkrets inträdande hissas »högt i vädret» på Skeppsholmen och Brunkeberg. För den inre staden fladdrade en röd flagg, för Norrmalm en blå och för Södermalm en röd. Kungsholmen, Ladugårdslandet och Djurgården hade särskilda standarer.

Fig. 88. Gamla brandredskap: spruta, svabel och läderhink. (I Nordiska Museum).

Utom manskap af samma slag som förut användts, skulle flottans folk samt artilleriet och gardet äfven tjenstgöra vid eldstället. Icke alla som tillhörde flottan bodde på Skeppsholmen, utan skulle somliga samlas på Blasiiholmen, mellan Soopiska och Douglaska husen, n. v. Blasiiholmstorg, andra i Ryssgården och på Skeppsbron. Öfverståthållaren skulle alltid föra befälet, »hafvande han vid handen, jämte magistraten, stadsfogden och stadsarkitekten». De borgmästare »som voro i staden och vid hälsan» skulle skyndsamt infinna sig, likaledes alla rådmän som voro »så friska och röriga», att de kunde göra någon nytta, och i synnerhet skulle stadsmajoren vara bland de första som instälde sig. Han skulle drifva på sprutkompanierna och på tjenligaste sätt framskaffa dem som tredskades.

Släckningsredskapen voro ungefär lika som förut (fig. 88). Bland väckelsetecken om nätterna tillkom 1729 brandvaktsskramlan (fig. 89) och sprutmanskapet fick särskilda hattar (fig. 90).

År 1797 utfärdades särskilda instruktioner för sprut- och brandmästare m. fl. vid eldsläckningar anstälda personer.

Den 1 Oktober 1828 fick Stockholm åter nytt brandreglemente,