Skolordningen af 1693 tyckes icke hafva gjort stora ändringar i Trivialskolans inre, lika litet som i lärarnes fattigdom. Med 1724 års skollag ökades läroämnenas antal, och hela undervisningen fick en något annorlunda karakter, utan att de klassiska språken derför förlorade sitt herravälde.
Den gosse som intogs i skolan skulle, före 1724 års lag, erlägga en afgift, hvars storlek ej var bestämd. »Hvar gifve efter råd och ämne», hette det. Men efter 1724 skulle för inskrifning i Trivialskolan till rektor betalas en daler silfvermynt och till kollegan i den klass, der skolpilten sattes, två mark silfvermynt. Dock skulle de veterligen utfattige förskonas från denna afgift.
I särskildt kapitel uttalades den åsigten, att en lärare borde efter 7 eller 8 års arbete i skolan blifva »utur oket släpt» och få ett godt pastorat.
Trivialskolan var fortfarande delad i fyra klasser och en apologistklass, men dagsarbetet började först kl. 6 f. m. och räckte till kl. 10, fastän liksom förut med frukostlof mellan kl. 8 och 9. Sedan lästes mellan kl. 12 och 2 samt mellan kl. 3 och 5 e. m.
Bönen förrättades nu på svenska. Först sjöngs en psalm, sedan lästes en af Davids botpsalmer, med hvilken fortsattes i tre eller fyra veckor, på det gossarne måtte få tid att lära sig honom utantill. Derpå följde några gudeliga böner och afsjungandet af en vers, hvarefter det hela afslöts med ett kapitel ur bibeln, hvilket måste läsas från begynnelsen till ändan.
Lärarne voro skiftesvis tillstädes vid de allmänna gudstjensterne och släpte icke ungdomen ur sigte. Söndagen var ingalunda någon fridag. Lärjungarne måste infinna sig både i kyrkan och skolan. De kunde visserligen få ledigt en timme eller två efter måltiden »för att leka eller eljes hafva för händer pro recreatione hvad de vilja;» men efter aftonsången skulle de åter infinna sig i skolan för att förhöras öfver dagens predikningar, och de mindre gossarne skulle examineras i katekesen; dock kunde de allra minsta uteblifva från kyrkan under sträng köld och oväder.
Om någon af skolgossarne bullrade under läsningen eller i kyrkan eller försummade skolan och gudstjensten, straffades han med vanlig skolaga, d. v. s. stryk. Om en skolgosse spelade kort, förtärde starka drycker, med fula ord öfverföll sina medlärjungar, gjorde oljud på gator och gränder med »skrikande, fönsters sönderslående och ärlige mäns oroande eller oqvädinsords utdelande», så sattes han i stocken eller fick ris på bara kroppen. Hjelpte ej detta, drefs han ur skolan. Lag samma gälde för otillbörligt uppförande mot lärarne.
