»introduktionerna», då lärare invigdes i sina embeten och som försiggingo med åtskillig ståt, mycket latin och psalmsång. Luciafesten tyckes hafva firats sedan skolans äldre tider, men dock icke alltid hafva varit tåld af myndigheterna. År 1655 förklarade visserligen konsistorium,[1] att af Trivialskolan och Gymnasium skulle »formeras ett corpus musicum, som skulle hafva Luciesången öfver hela staden,» men samma år stodo inför samma konsistorium åtskilliga ynglingar anklagade för att hafva »i förleden julhelg lupit kring om staden med en stjerna och apats med Kristi födelse och andra heliga verk, som pläga i guds församling predikas öfver». Då och då visade sig äfven rektorerne obenägna att låta gossarne fira Lucia inom skolan.
År 1734 står antecknadt: Rektor tillstadde den i skolan förr brukliga illuminationen på Luciæ dag, dock så, att inga ljus fingo sättas i fönstren och på planken, och allt måste gå tyst och ärbart till.
År 1736 inföll Luciadagen på måndagen efter jullofvets början. Då skedde intet »ljusbrännande» i Trivialskolan, men »i Tyska skolan var stor illumination med många tyska inventioner och fåfängligheter». Året derpå tilläts, på trägen anhållan, ljusbrännande på denne dag, »vid hvilket allt nu gick vackert och skickeligen till».
År 1743 började ljusbrännandet på Luciadagen kl. half sju f. m. med några hundra ljus och lampor. Rektorsklassen var öfver allt inuti klädd med granris och sirad med »glaslampor». Katedern i denna klass, »stor-quarta», var klädd med granris och illuminerad »i fronten» med den nye inspektorns, d:r Bergii namn, som var inbundet och hade öfver sig en krona, och på sidan palm- och lagerqvistar. Oration hölls på svensk vers den gången, af en skolgosse i öfversta klassen, om dagens högtidlighet. Derefter sjöngs fyrstämmigt en psalm, understödd af basuner, hvarpå följde »serenad med röster och instrumenter», och »doktorn behagade vara sjelf tillstädes», jämte mycket folk af alla stånd.
Tre år derefter tillspordes ungdomen, om den äfven det året ville fira Lucia, och derpå svarades enhälligt ja. Rektor erinrade då, att det vore »direkt stridande mot konungens förordningar», men det hjelpte icke. Gossarne måste hafva sin Luciafest. Kl. sju f. m. tändes ljusen. Mycket förnämt folk hade infunnit sig, såsom inspektor, pastor primarius d:r Andreas Bergius, justitie borgmästaren Aulevill, presterskapet och ståndspersoner samt många förnäma fruntimmer. Kl. half åtta uppstämdes en »serenad» af några och tjugu röster, ledsagade af basuner, och efter afsjungandet af psalmen »Ljus af ljus, o morgonstjerna», understödd af basuner och allehanda
- ↑ Stockholms stads konsistorii protokoll.
