borgmästare och råd instruktion för Stockholms borgerskap till häst. Kavalleriet eller det korporalskap deraf, som skulle hålla vakt, borde infinna sig på sin »rendezvous-plats vid hans grefliga excellens öfverståthållarens hus» kl. 7 e. m. sommartiden, men kl. 6 e. m. från 1 September till 1 Mars, och derifrån marschera till corps de garde på Norrmalmstorg. Vakthållningen gälde dock endast natten, ty på morgonen afmarscherade truppen åter, kl. 4 under sommaren och vintertiden kl. 6.
När truppen anländt till corps de garde, utskickades kl. 10 patruller till norr och söder, »så att den som kommer att rida genom staden besöker de förnämsta gatorna, hållandes ibland stilla, lyssnandes efter, om något tumult eller oväsen kan förmärkas i gränderna och de aflägsnaste orterne.» Wid hvarje patrulls återkomst aflemnades rapport af anföraren.
Hände det att »något tumult eller annat oanständigt väsende med slagsmål och annat slikt yppade sig på någon källare, krog eller hus i staden och malmerne», skulle borgerskapets ryttarepatrull söka »med all beskedlighet» det afstyra samt taga den brottslige i arrest. Satte någon sig till motvärn, egde patrullen att hemta hjelp från högvakten eller stadsvakten.
Hvarje förmiddag, senast kl. 11, skulle korporalen inlemna rapport till öfverståthållaren och magistraten i politiekollegium[1].
Den första större mönstring hvars minne gått till efterverlden är den som den 9 Juni 1729 egde rum med Stockholms borgare till häst och fot.
Redan kl. 3 på morgonen väcktes stadens invånare af skallande trumpeter och »flera krigsinstrumenter» som läto höra sig på alla torg och gator, så i staden som å malmarne. Det var tecknet, att alla borgare skulle infinna sig till häst eller till fots på den öfverenskomna mötesplatsen som var Skeppsbron. Kl. 7 uppstälde sig der hvar ryttmästare och kapten med sitt kompani, och kl. 9 tågade hela truppen genom staden, öfver Stora Nygatan och ut på Norrmalm ända till Barnhusgården, borgerskapets vanliga mönsterplats.[2]
Från den platsen tågade sedan allt rytteriet, så ock borgerskapets lifgarde, bestående af 40 de ansenligaste borgare, under borgerlige öfverstelöjtnanten Gustaf Billmans befäl ut till Carlberg, som då var kungl. lustslott och der konungen och drottningen bodde för tillfället. Der framstälde rytteriet sig kompanivis för drottningen,
