vid Munkbron, Börsen, W. W:s hus på S:t Paulsgatan, Kirsteinska huset vid Clara Strandgata, och slutligen ånyo Börsen, der orden ännu har sitt tillhåll.
Ungefär samtidig med Svea-orden är Neptuni-orden, hvilken skall hafva stiftats af några svenska sjökaptener under en öfvervintring i England och sedan förts till Stockholm. Sällskapet har, liksom många andra ordnar, sitt ändamål i välgörenhet och understödjer behöfvande sjömän samt deras enkor och barn, och det är nu snart i hundra år som det utöfvat en sådan verksamhet. Under sina utfärder sommartiden till Stockholms omgifningar har Neptuni-orden satt upp sitt märke, en neptunigaffel, än här än der på klipporna i skärgården. Andra ordnar hafva lemnat efter sig likadana minnen eller »emblemer», hvilka sannolikt skola i en framtid erinra om de stockholmska sällskapsordnarne långt efter det dessa ej mera finnas till.
Ett sällskap som otvifvelaktigt måste räknas till vitterhetssamfunden var det 1810 af Lorenzo Hammarskiöld stiftade Pro Joco, men hvilket ej tyckes hafva haft något synnerligt inflytande på de stockholmare som intresserade sig för ordensväsendet och sjelft ej heller väl var något egentligt ordenssällskap.
Af gladare betydelse synes Gröna Rutan hafva varit. Detta sällskap har förväxlats med Pro Joco, men är helt och hållet fristående, om de två samfunden också hade flera ledamöter gemensamma och främst bland dem den i vår literatur så bekante expeditionssekreteraren Askelöf samt den ej mindre kände generaldirektören Claes Livijn.
Gröna Rutan stiftades icke förr än 1816, således åtskilliga år senare än det först nämnda sällskapet, och var af en afgjordt sällskapligare och gladlyntare art. Hvad Fryxell anfört om detta sällskap och som åberopats af B. E. Malmström är tämligen opålitligt och till en del äfven fullt oriktigt. C. D. af Wirsén har visat[1], att Pro Joco hade ett mera afgjordt literärt intresse, då Gröna Rutan äfven var en glad orden, och till stöd derför anfört några uppgifter
- ↑ I uppsatsen om Claes Livijn, införd i första och andra häftena af Svensk Tidskrift. 1870.
