Hoppa till innehållet

Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/497

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
479
SÄLLSKAPS- OCH VÄRDSHUSLIF

som äro högst upplysande; fastän det knappa utrymme, öfver hvilket vi här hafva att förfoga, icke tillåter oss att använda dem så fullständigt som vi önska.

Hans excellens presidenten egde hus i staden och på landet, rådde om Fredrikshof och Rosersberg och hade tämligen stort hushåll. Af hans kontributionssedel i staden, n:o 2 i qvarteret Norrbro, för 1747 finner man, att han, hvars första hustru förut aflidit, hade hushållerska, kammartjenare, lakej, kock, kusk, stalldräng, kammarlakej, löpare och piga. Hvar och en af dessa taxerades för allmänna afgiften, procent af lönen och deltagande i slottsbyggnadshjelpen, hvilken då för tiden tyngde de skattdragande.

Till hushållets underhåll och gästabuden behöfdes, enligt slagtaren Daniel Giödings räkningar, under en månad (Oktober 1746) omkring 15 lispund oxkött, 7 hela kalfstekar, 4 hela lamm, 3 lammstekar, 4 lammhufvud, 1 kalfhufvud, 4 kalffötter, 6 oxtungor, 4 oxmular, 18 gommar. Räkningen går till 317 daler kmt. Största räkningen var i Mars 1747, då summan utgjorde 459 daler. En kalfstek kostade då 12 daler, ett lamm 10 och 12, 1 lispund oxkött 7½ och 8 daler.

Presidentens kock, en tysk vid namn Reincke, har på sitt modersmål lemnat många qvitteringar, som visa, att hans årslön utgjorde 600 daler kmt.

Då och då tog presidenten hem ett oxhufvud Pontac och några fat Bourgogne. Från vinhandlaren Langenberg, som hade sitt lager vid Vesterlånggatan (nu n:o 44), finnes en räkning som visar, att Broman från medlet af November till senare delen af Januari erhållit 6½ ankare rhenskt vin, men möjligt är, att någon del af detta vin levererats för hofvets räkning, enär hofmarskalkens räkningar tyckas stundom vara sammanblandade med hofvets. Detta är kanske förhållandet med apotekarräkningarna, hvilka äro förskräckligt vidlyftiga. De oftast förekommande posterna utgöras af »lindrigt drifvande pulver», »rhabarber sirup», »Hoffmans droppar» och åtskilliga mixturer; för öfrigt »drottningens ädla hjertpulver» och »lavement med application».

Hvad som dock otvifvelaktigt rör excellensens egen räkning, äro de långa noter som under titel »garderoben» skrifvits af hans kammartjenare Hägerberg och innehålla en mängd utlägg af denne, såsom för en topp fint socker, på 13 skålpund, 21 daler 4 öre, för hjorthorn till kaffe, för ett spel kort på Stallmästaregården o. s. v. Så väl kammartjenaren som hushållerskan tyckas för öfrigt hafva tjenat excellensen med kontanta utlägg. Hägerberg åtnjöt i årslön 1,000 daler kmt.