Sida:Gamla Stockholm 1882.djvu/55

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
41
JUL OCH PÅSK

följande: Hvetebröd à 5 Lod, Skärt Roghmiöls Bröd à 6 Lod, Oskärt D:o Limpebrödh, Kakubrödh. Alla à 1 öre. Året 1669 tillkomma några nya, nämligen: Raspat, Fijna Hvete Skorpor, Ankarstockar, Rundbrödh, Rågskorpor.

Fig. 27. Julbulla från 1637. Efter en brödstämpel i Nordiska Museum.

1679 uppträda kringlor och Simblor för första gången. Året 1768 är epokgörande, ty då visar sig det Franska Brödet på Stockholms synkrets, der det sedan varit stadigt. Det vägde då 1½ lod och kostade 1 öre. 1779 ökas listån med en runstyckes kryddlimpa. Sedan inträffar ingen förändring förr än 1812, då Sockerskorpan, Smörskorpan och Snuten uppenbara sig. Derefter stå uppfinningarne stilla intill 1847, då taxorna upphörde.

Julbocken deremot är en fullt konstaterad stadsbo, mot hvars uppträdande magistraten måste ingripa genom en publikation af den 16 December 1721.

“Alldenstund“, skrifver nämda auktoritet, “man fast ogierna och med största missnöije månde förnimma huru såsom i stället för det/ at hwar och en med innerlig hiertans andacht borde sig bereda/ at rätteligen kunna begå och fira den instundande frögdefulla Jule-Högtiden/ en part sjelfswåldige gåssar