förnäma personers hufvud, såsom då Brahe, Horn, Puke och Stålsvärd afrättades, den 23 Juli 1756, på den öppna platsen framför Riddarholmskyrkan, och tre dagar derefter föllo på samma plats hufvudena på deras medhjelpare, värdshusvärden Carl Angel (förut löpare vid hofvet och vanligen kallad »löparen Ernst») samt underofficerarne Mozelius, Christiernin och Escholin.
En mycket populär missdådare var Jacob Guntlack, som hängdes 1770, med anledning hvaraf utgafs en skrift med följande titel: »Cypresser strödda omkring Jacob Guntlack, då han år 1770 den 16 Januari, kl. mellan 10 och 11 f. m., uti flera tusende personers närvaro beledsagades till sitt bestämda öde på Skansbacken eller Göthens Malmgård, utom Stockholms Södra Tull. Af samteliga dess gatustrykande utmånglare. Hodie tibi! Cras nobis!» Skriften har haft flera upplagor, från 1771 till och med 1800, och år 1824, således några och femtio år efter afrättningen, utkom »Den ryktbare Svenske Storljugaren Jacob Guntlacks Lefvernesbeskrifning efter hans egna anteckningar, jemförda med publika Rättegångshandlingar.»
Denne Jacob Guntlack hade haft en sorglig barndom. Han var son till sprutlagaren och skomakaren Abraham Guntlack, hvilken med gift afdagatogs af sin hustru och hennes älskare, gardisten Falker. På enkan Guntlacks uppmaning, stack Falker i hjäl sin fästmö, pigan Ulrica Schultzdotter, en natt då han låg hos henne, och stal åtskilliga af hennes tillhörigheter, som han skänkte till enkan. Den mördade pigan hade förestått en hemkrog, tillhörig bryggaren Radon vid Norrlandsgatan, och på begrafningen, som föranstaltades
